När Hanna bloggar blir det oerhört fina bilder och glimtar från vår vardag. Den vane bloggläsaren fattar direkt att det är Loves farsa som hamnat vid tangentbordet när båda dessa ingredienser fattas i detta inlägg.  Jag vill bara säga att när jag har som allra lägst föräldrasjälvförtroende så tänker jag mig att någon annan sjunger den här sången för mig. Denna sång sjunger vi alltså varje kväll för Love men ibland kan man behöva höra den själv också.

hips vips

så blev vårt lite trånga och trista kök turkost i helgen. 

Nog blev det allt lite mindre trist (dock inte mindre trångt tyvärr...)! Först blev vi lite chockade över den rätt så kraftiga kulören som tog oss till Indiska kåkstäder. Det var kanske inte riktigt det vi hade tänkt oss. 

 Men sen bestämde vi oss för att bara älska färgen. Man kan ju snart göra om det, om det är så, för en billig peng. Snabbt gick det också.

cykeltur

I helgen var det soligt och grannt och dags för Loves cykeldebut! Hej bara!

Det var riktigt skoj! (Även om det inte gick att fånga på bild.)

Vi cyklade längs älven till lekparken på Nordanå.

 Först ville nån kolla in läget lite grann.

 Sen fanns det ingen hejd på upptäckarlusten!

Tittut!

 Roligast var att springa runt runt. Och att titta på och prata med alla andra barn.

 Och att åka rutschkana såklart.

 Sen blev det glass för vissa...

 ...och plommon för andra.

tretton månader

Häng med, för nu är det full rulle på Östra Nygatan! Lille herrn, som just blivit tretton månader, är inte stilla långa stunder nu. Och varför skulle man vara det när det finns så mycket kul att utforska? Han går stabilt, och det går fort nu vill jag lova. När han hör att städskrubben öppnas tänds en hoppfull blick och han rusar dit för att kanske hinna få fatt i nåt innan dörren stängs. Dammsugaren, som tidigare varit rätt läskig, är absoluta favoriten. Den kan han leka med länge och dra runt i lägenheten. Men bara avstängd såklart. Det är också väldigt spännande när mamma har tvättat håret och tar fram hårtorken. Då är det bäst att ha uppsikt över mamma så inget händer. Vankas det tvätt blir ingen gladare än Love, det är ju så kul att trycka på knappen -men lite läskigt när den börjar brumma. Då vill han gärna upp i knät och titta på avstånd. Knapparna på stereon är också väldigt roliga att trycka på, och han har lärt sig trycka ner gubben i flygplanet så det rullar iväg. Läsa böcker är fortfarande poppis, och "Papa Diops taxi" har seglat upp som ny favorit. Han kan rörelserna till Imse och börjar man sjunga Prästens lilla kråka slinker han genast hit å dit. Aptiten är god och det är roligt att äta samma sak hela familjen, som vi försöker göra nu. Han kan peka på näsan, munnen och snoppen, och frågar man om han har bajsat säger han "ba" och pekar på blöjan. Djur är kul och han kan tuta som en elefant, kvacka som en anka och pipa som en fågel. Annars pratar han mest hela tiden på sitt egna språk. Det är härligt att kunna gå i skor utomhus, och i lekparken åks det gärna rutschkana. Åh, så mycket fint vi får vara med om!

120511

Idag hade vi mjuka fredagskläder på oss. Loves byxor var second hand och kanske lite väl höga i midjan.

Vi har läst böcker,

 inte alltid fått som vi velat,

 kört runt olika saker i lastbilen,

 torkat en lite snorig näsa,

 pussat mysigaste foten,

ätit lunch, plus resterna på golvet,

gått på promenad,

sett en del bussar,

 varit på biblioteket och sprungit runt,

tittat ut genom de fina blomfönsterna,

 hälsat på Alfons,

 tittat på böckerna såklart (men inte haft ro att läsa dem),

blivit glad åt knoppar,

och svidat om och gått på kalas.

favoritprylar

på balkongen

premiärtur i storstolen

sista april

Vi drog till Bureå och tittade till huset. Löste kryss och njöt av solen. Tills den försvann bakom molnen.

Pippifåglar.

 Lunch.

 Åsså havet.