tre jular och ett nyår

Här kommer ett oerhört sent inlägg om vår härliga juletid. Väldigt rörlig bebis plus mysbelysning blir inte så bra bilder. Men ändå.

På fjärde advent hade vi lilla julafton i Umeå.

Håll tungan rätt i mun, mormor! Det är så kul att titta i spegeln, ju!

Vad säger du, Noah?

Storkusinen Wilma hade fina armband.

Den "riktiga" julaftonen tillbringade vi i Sjöbotten.

Så kul att kusin Amelie och alla andra var där!

På juldagen gjorde Love pulkapremiär.

Dagens största bebis.

Yeah så kul!

Sen flög vi ner till Uppsala och hade en tredje julafton, då med resten av kusinerna.

Undersöker Teos goa kinder.

Isa vill gärna ha Love i knät och mysa lite.

Nyårsafton.

Det blev 3-rättersmiddag på Bellman (tack ICA Kvantum för huvudrätten) med fokus på efterrätten -chokladfondant med mangosemifreddo!

Ser kanske lite ensligt ut, men det var så lugnt och skönt att fira bara vi tre.

Andreas ville ha avocado och jag vitlöksbröd. Så det blev förrätten. Mums.

Vi hann även bli bjudna på fika av gullAlvar.

Jag fick också smaka.

Och vi fick träffa denna lilla donna flera gånger.

Ett långt och härligt jullov...

Hurra för läraryrket!

så där

Då bor vi i vår lägenhet! Det firade Love med att ta sina allra första krypsteg.

Tusen tack alla ni som hjälpte till med att kånka i trapporna!

nio månader

Det händer grejer må jag säga! Love har hunnit bli 9 månader och tänk vilken lycka att vi har honom! Han har utvecklat en väldigt fin ålningsteknik som vilken militär som helst skulle bli avis på. Han tar sig fort fram, över trösklar och hinder och fram till något intressant han fått ögonen på. När han inte ålar lägger han sig gärna på sidan som vore han med i en dressmanreklam (se bild). Blir han exalterad över någonting spänner han hela kroppen och liksom darrar av förväntan. Gröt är, förutom amning, fortfarande favoritfödan, även om den mesta maten är godkänd. Särskilt om han får ett rån att hålla i handen. Efterrättsmagen verkar han ha ärvt av mor sin för det går alltid ner! Framtänderna är på frammarsch och han pratar mer än aldrig förr. Så häftigt det blir att så småningom förstå vad det är han pratar om!

hej på dig!

Love blir så fantastiskt glad när han får syn på sin nalle.

Puss på dig!

Outfit: äkta manchestermjukisar från 60-talet plus min gamla pyjamasjacka med katter på.

åtta månader

Idag på självaste luciadagen blev Love åtta månader! Vår 9-kilos guldklimp sitter nu helt utan stöd, tar sig rätt långt (men med magen i backen fortfarande) och kan stå upp själv i soffan lutandes mot ryggstödet. Han äter med god aptit och säger mmm efter varje tugga. Han vaknar rätt ofta på natten och vill gärna ha oss nära. På dagarna sover han två eller tre gånger beroende på när det blir morgon. Böcker är ruggigt intressanta och han tittar gärna på fina färgglada bilder, andra leksaker har han börjat ledsna på. Han kan roa sig själv och skrattar ibland åt sina egna påhitt. Om man tänder eller blåser ut ett ljus har man Loves fascinerade uppmärksamhet och han tycker bäst om när vi är hela familjen tillsammans. Dagens höjdpunkt är när Andreas kommer hem från jobbet. När vi sjunger försöker han sjunga med vilket går sådär. Däremot är han världsbäst på att pussas hela tiden!

myskorven

Love älskar att mysa. Det visar han genom att liksom luta sitt huvud mot en, och att pussas. Stora blöta pussar får man. Visst förstår ni att jag hade världens bästa födelsedag när jag fick vara med den här myskorven hela dagen, och blev ordentligt uppvaktad av maken som älskar överraskningar!

nya smaker

Love gillar det här med att äta nya grejer nu. Idag mumsade han glatt i sig både honungsmelon och nybakad formfranska. Smarrigt!

äntligen

joråsåatt

Jag sitter så stabilt så numera.


Det är så kuuul! (ursäkta suddigheten)

en helt magisk dag

Här har vi haft sjukstuga ett par dagar. Både make och son har varit krassliga, usch och fy. Så här blir det inga stämningsfulla adventsbilder inte, för stämningen har inte riktigt infunnit sig.
Istället bjuder jag på en bildkavalkad från sommarens bästa dag.






I ett äppelträd hade jag hängt upp bilder på Love och, som här, vår väntan på honom.


Oj vad vi hade tur med vädret. Och att så många kunde komma. (Fast det var några vi saknade också.)


Vad kul det var att ha med Markus, Karolina och Mattias på Loves dag.


För fyrtio år sedan virkade min mormor den här klänningen till sitt första barnbarn. Tänk om hon hade fått vara med när Love bar den!




Man behöver inte ha mycket hår för att det ska bli frizzy av ett sånt där dopp.


Så stolta att vi nästan spricker.

Ps. Tack för bilderna, Elina!

keep this fire burnin

Nåt vi har fått lära oss i det här huset är att elda.



Love tycker det är väldigt fint att titta på lågorna, och det har blivit en mysig del av vår vardag.



Därför känns det så otroligt kul att vi kommer kunna elda i öppna spisen i vår lägenhet på Älvsbacka! Inte för att överleva utan bara för mysighetsfaktorn. Hurra! Välkomna dit 2012, alla fina!

vinter?

På dagens promenad såg det ut så här. Är det vinter då?






Love tycker det är kul att se sig omkring. Idag var det så soligt att han nös flera gånger.

Kan inte riktigt förstå att det är första advent på söndag. Nu har vi laddat med en adventsgran hemma så vi kanske ska komma lite mer i stämning.



Det var på missionsauktionen i Ersmarkskyrkan i lördags som vi fick tag i den. Det var två gamla damer som hade gått ut i skogen och valt den med omsorg.

111116

Det blir ju så oerhört mörkt på eftermiddagarna nu, och oftast kommer jag på det för sent. Blir liksom alltid förvånad och besviken då det börjar skymma redan vid tretiden.





Igår hann jag och Love ut för att fånga de sista solstrålarna.





Vårt kökskaos såg väldigt mycket mysigare ut utifrån än inifrån kan jag meddela.

sju månader

Sju månader har gått. Helt sjukt. Love är nu verkligen en liten person, som vänligt men bestämt visar vad han vill. Han har kommit på hur man gör för att svälja mat och det mesta går ner, om än han kan hurvas och rynka på näsan åt nya smaker. Päron är en favorit. Han säger både hej och pappa (nåja, det låter så) och testar ibland hur det låter när man tar i allt vad man har och lägger på lite dist på ett långt aaah. Genom att snurra och vrida sig förflyttar han sig gärna runt och utforskar omvärlden och han är på gränsen till att kunna sitta själv. Det händer att han snurrar i sömnen men vaknar då genast förvånad på mage. När han är övertrött skrattar han åt allt man gör och säger, och han är faktiskt allt som oftast nöjd och sprudlande glad, vår lille gubbe!