with daddy and mommy standin by

Vi sjunger en hel del här hemma om dagarna. Ofta någon egenhändigt ihopsnickrad slinga som går runt runt och som vi gärna lägger stämmor på. Ibland blir det snyggt och ibland blir det fult. Men annars tar man nån gammal beprövad. Summertime är rätt populär.

Love fyller en vecka.

110419

Idag har Love varit som en klocka och velat äta precis varannan timme. Däremellan har vi bytt blöja, tvättat kläder, bråkat, rett ut bråket, pussat världens godaste kinder så där en miljon gånger och tagit en promenad i vårsolen. Loves livs första!



När vi kom ut ur bb-bubblan hade i princip all snö försvunnit från tomten. Hurra!



Love sov så gott så.



Jag hade jeans för första gången på ungefär hur länge som helst. Härligt! Men sen åkte mjukisarna på igen.

det var ju dig vi väntade på

Underbaraste Love Lindholm!

ostkaka och skitsnack.

Intet är som väntanstider, vårflodsveckor, knoppningstider,
ingen maj en dager sprider som den klarnande april.
Intet är som längtanstider, väntansår, trolovningstider.
Ingen vår ett skimmer sprider som en hemlig hjärtanskär.
- E.A. Karlfeldt

Hade jag haft skalden Erik Axel här hade jag velat dra på han en smäll, det är sant det. Det finns visst nåt som är som väntanstider. Hela grejen är väl att det finns något som är bättre än tider av väntan och längtan, nämligen när man når sitt mål. Nu kanske någon vill citera Karin Boyes "Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd." Skitsnack det med. Vi har haft en rätt bra väntanstid, Hanna har mått hyfsat och vi känner oss så pass förberedda som vi kan för något som ingen i hela världshistorien kunnat förbereda sig på - och nu vill vi bara att vår älskade Skorpan ska komma. Boye och Karlfeldt har förmodligen aldrig gått över 16 dagar.

När man då väntar kan man ju i alla fall ha det bra och äta smaskig ostkaka som clara har hittat på och lisa tipsat oss om.

det blev en mobil

110407

Efter mannagrynsgrötsfrukost bar det av till läkaren som tittade så att allt är bra med bebisen, och det var det! På ultraljudet kunde vi se världens sötaste nästipp och överläpp riktigt tydligt. Resten av dagen har jag mest läst, slumrat och gått lite extra hårt i trappen innan det blev middag i stan med några vänner.



Nu fick jag ett litet pysselil och ska se om jag kan knåpa ihop något kul av detta, medan jag hejar på aik såklart.

kontraster

Igår var en riktigt grå dag, både ute och inne. Less på väntan.



Idag skiner solen och allt känns lättare. Den här bilden togs vid halv sju-tiden på kvällen, solen flödar fortfarande över tomten och jag börjar återigen tro att bebisen faktiskt kommer snart.

En hyllning

Våren närmar sig med små tassande bebissteg och det känns inte mer än rätt att hylla tre viktiga delar i en hemmansägares/engelsklärares vardag.

Den första och viktigaste ingrediensen som ska hyllas är förstås Hanna. Du är mitt allt.

För att inte bli för blödig är det viktigt att snabbt gå vidare till de två andra komponenterna i mitt så kallade liv som nu ska lovsjungas. Mången gång har jag brukat din hjälp, o käre vän, för att forsla ved, tunga grejer eller svischa fram på skaren över den sluttande delen av gården. Black Snow, Skiboard, Snowtrasher - dina namn är många, och din trofasthet är stor!



Den tredje och sista företeelsen som jag nu högtidligen vill förklara min kärlek till (skulle kunna vara släkten, vännerna, syskonen, föräldrarna eller dylikt men) är tennisbollen. Många promenader har jag likt en otåligare sortens hund sprungit åttor runt en alltmer gravid hustru studsandes denna tingest och på så sätt haft det oerhört bra. Tack, bollen. Tack.

110401

En vecka över tiden och jag försöker sysselsätta mig så gott jag kan. Oftast blir det här jag hamnar. Bakandes.





Sirapsbröd.



Men nu är vår stackars lilla frys proppad till bristningsgränsen, så nu, lilla du, är det bäst att du kommer!