Den första och viktigaste ingrediensen som ska hyllas är förstås Hanna. Du är mitt allt.
För att inte bli för blödig är det viktigt att snabbt gå vidare till de två andra komponenterna i mitt så kallade liv som nu ska lovsjungas. Mången gång har jag brukat din hjälp, o käre vän, för att forsla ved, tunga grejer eller svischa fram på skaren över den sluttande delen av gården. Black Snow, Skiboard, Snowtrasher - dina namn är många, och din trofasthet är stor!
Den tredje och sista företeelsen som jag nu högtidligen vill förklara min kärlek till (skulle kunna vara släkten, vännerna, syskonen, föräldrarna eller dylikt men) är tennisbollen. Många promenader har jag likt en otåligare sortens hund sprungit åttor runt en alltmer gravid hustru studsandes denna tingest och på så sätt haft det oerhört bra. Tack, bollen. Tack.
3 kommentarer:
Vilken fin blogg ni har! Hittade den via Marias nya blogg. Ser fram emot att få hälsa er bebis välkommen till världen.
Men yes alltså! Och tänk, snart kommer en fjärde liten filur som ska hyllas - välkommen ut! Kram på er!
Men oo så fint! Jag tror aldrig en tennisboll fått en så fin hyllning i bloggosfären förut. Intet öga är torrt (inget av mina två iallafall).
Kram
Skicka en kommentar